Kommunikations- och lärandemodellen
neuro-lingvistisk programmering, NLP
NLP är ett sätt att utveckla hur vi tänker och agerar för att nå våra mål. Modellens popularitet har ökat kraftigt sedan den etablerades i början av 70-talet. Idag är många av de olika tillvägagångssätten för coaching baserade på NLP. Kometensutveckling och livskvalitet är två av modellens viktigaste användningsområden. NLP ger oss också en bra utgångspunkt för att arbeta praktisk med engagemang.
Här är några av de viktigaste infallsvinklarna från NLP som vi väver in i processerna med att utveckla engagemang.
Systemvisdom
Det är först när kommunikations- och förändringsverktyg utövas inom ramen för större sammanhang och långsiktiga effekter blir resultaten fullt ut tillfredsställande. Vi lägger därför stor vikt vid att visa att det bästa sättet att ta vara på sig själv är att värna om samtliga inblandades intressen och behov. Vår uppgift blir att förmedla kunskaper som hjälper dig som enskild individ att leva tillfredsställande i olika sammanhang (organisationer, företag, familjer). Istället för att vara ett offer för systemet, kan du utvecklas med tanke på både egna behov och det som är unikt och viktigt för systemet. Det kan senare betyda att systemet också utvecklas.
Subjektivitet
När vi presenterar en teori har vi två möjligheter: Vi kan hävda att vår teori är dikterad för oss av sakens sanna natur, eller så kan vi ta ansvar för att ha tagit fram en hoppfull konstruktion av verkligheten. Enklare än att beskriva sakers sanna natur är det att beskriva saker på ett sätt som ger hopp om mening och glädje. När vi letar efter förvaringsutrymme kan det vara nyttigt att tänka på lagret som halvtomt. När vi letar efter resurser kan det vara skönt att se lagret som halvfullt.
När vi blir medvetna om hur vi konstruerar vår upplevelse med våra sinnen och ord förstår vi hur enormt många sätt saker kan beskrivas på. Här är några frågor som vi ofta använder när vi definierar och omdefinierar vår verklighet. Hur vet du att du vet det? Vad ser, hör och känner du som tyder på att det är så? På vilka andra sätt kan det beskrivas? Vilken av beskrivningarna ger mest mening och glädje?
Kjenslor
Känslor berättar om våra omedvetna tolkningar av förändringar vi upplever i oss själva och i vår omgivning. God självkänsla är bland annat att erkänna hela spektrat av sina egna känslor – de goda såväl som de så kallade dåliga. Blandade känslor måste också tas på allvar. Blandade känslor gör att vi har flera känslor som går åt olika håll. Det kan vara så enkelt att vi känner för att börja något nytt samtidigt som vi känner för att avsluta det vi håller på med.
När vi är bra på att hedra våra egna känslor uppstår en allians mellan medvetandet och det undermedvetna som ger oss fler möjligheter att påverka hur vi mår. Med tillit från det undermedvetna kan vi komma långt med att förändra känslor efter den aktivitet vi ska ägna oss åt.
Att omfamna hela spektrumet av känslor ger oss också möjligheter att känna igen och erkänna samma känslor hos andra.
Styrka
Att arbeta styrkebaserat innebär att utgå från styrkor i form av värderingar, personliga kvaliteter och kompetens. Vi utgår från de involverades styrkor eftersom det i större grad ger kraft och idéer till engagemang. Kundens värderingar ger den riktning och hjälp som behövs för att prioritera. Kundens kvaliteter säger vad de kan bidra med och vad de behöver hjälp med från sin egen organisation. Kundens kompetens säger vilka utmaningar de har förutsättningar för att närma sig och hur.
Det är genom de involverades styrkor som personliga resurser och lusten att ta ansvar för sitt eget engagemang, bäst mobiliseras inför möjligheterna och utmaningarna de möter i vardagen.
Tillit
Dialog
Vi relaterar inte till verkligheten, utan till vår upplevelse av den. Alla agerar utifrån sin personliga "världskarta". När vi skapar något tillsammans är det inte tillräckligt att vi pratar till varandra. Vi måste prata med varandra. Det är lätt att tro att vi är överens när vi inte är det, och det är lika lätt att tro att vi inte är överens när vi är det. Att bli förstådd är ingen självklarhet. Dialog bygger bland annat på idén att alla bär på en del av lösningen och att vi kommer att utveckla något tillsammans utifrån bra frågor och aktivt lyssnande. Dialog är inte detsamma som debatt, där det handlar om att vinna.
NLP ger oss ett viktigt bidrag till att skapa fruktbar dialog. Denna kommunikations- och lärandemodell hjälper oss att identifiera vanligt förekommande språkmönster, som faktiskt hämmar god kommunikation. Således får vi ett sätt att hantera och öppna upp för en mer tydlig, korrekt och effektiv kommunikation.
Lärande
Färdigheter kan överföras från en situation till en annan om vi vet hur vi tänker och går tillväga när vi lyckas. Förutsättningen är att framgången vi studerar beror på villkor som vi kan kontrollera. Om andra kan bemästra något då kan vi också göra det. Vi människor har mycket gemensamt såsom våra sinnen och språk som vi använder för att relatera till oss själva och världen. Vi har alla samma grundläggande psykologiska behov. Detta gör att det är möjligt att hantera nycklar som är oberoende av situationen och som också är oberoende av personen.
Samma möjligheter och begränsningar gäller även för team och organisationer som kommer att lära sig av sina egna och andras framgångar.
Tänkande
För att säkerställa att vi förstår varandra och få klarhet i alla relevanta aspekter i en sakfråga kan det vara mycket användbart med ett pedagogiskt ramverk för hur vi kan tänka. Ett sådant ramverk kan användas när vi ska tänka igenom något för oss själva eller om vi ska utveckla ett gemensamt tänkande. Ramverket består av tre axlar; tid, nivåer och relationer. Det finns många sätt att relatera till tid. Ett exempel är; mål (framtid), erfarenhet (förfluten tid), handling (nutid). Ett annat exempel från tidsaxeln är framlänges- och baklängesplanering. Längden på tidshorisonten är ett tredje exempel.
Ett exempel på begrepp från nivåaxeln är intention (avsikt) och handling (åtgärd). Vi kan säga att begreppet intention är på en högre nivå än begreppet handling på så sätt att handling är en funktion av intentionen. Ett exempel från relationsaxeln är; inom och utanför relationen. På insidan av relationen är du antingen uppmärksam på din egen eller andras perspektiv. Vad är viktigt för mig? Vad är viktigt för dig? Hur uppfattar jag dig och dig? Utanför relationen är när du är medveten om vad du och den andra skapar tillsammans. Använder ni möjligheterna att skapa mer tillsammans än det ni kan komma fram till var och en av er? Vi säger att en beskrivning av en relation inte är giltig förrän du har beskrivit den från dessa tre perspektiv.
Det finns många olika perspektiv. Därför är det viktigt att se till att vi hanterar alla relevanta perspektiv och att vi har en gemensam förståelse för vilken axel och perspektiv vi använder hela tiden.
Ord
Vi använder ord när vi leder oss själva och när vi leder andra. Ord bygger upp människor, ord river ner människor, ord skrämmer oss till vad som helst, ord gläder oss över alla gränser. Ord påverkar vår upplevelse av verkligheten och kan hindra oss från att se viktiga möjligheter och begränsningar. Precisionsmodellen är designad för att vi ska upptäcka dessa hinder och övervinna dem genom att ställa klargörande frågor. Hindren är indelade i tre kategorier:
- Utelämnanden: Formuleringar som kan dölja viktiga detaljer om platser, personer, saker, handlingar och jämförelser. Exempel: Bara bra, tack.
- Generaliseringar: Formuleringar som kan göra att något upplevs som eviga och universella sanningar när det inte är det. Exempel: Du säger alltid...
- Förvrängningar: Formuleringar som kan få något att se annorlunda ut än vad det faktiskt är. Exempel: Nu gjorde du mig glad / arg / stolt. Förvrängningen i exemplet går ut på att jag ger dig ansvaret för hur jag känner mig när verkligheten är att det är mitt sätt att tänka på det du gjorde som leder til at jag kjenner som jag gör.
Vill du veta mer om oss? Ta gärna kontakt!
